Tjohej!

NU är jag tillbaka i rutan igen...eller vadå?!
alltså, jag har så tråkigt, så tråkigt att jag får liggsår för jag nöter sängen för ofta..
man kommer hem från jobbet, äter sig fet, och lägger sig igen..jag tycker jag borde vara skapt för nåt annat än så!
man undrar ju.
Med en förlust i ryggen känns nästa match som en riktig måste-vinna-match, o fan den som inte har motivation, ork, eller har glöden! den ska ja personligen spotta på och förvisa dom från planens område. Helvete vad irriterad jag blir.

jaha och hur ser framtiden ut? ingen som vet ingen som vet. framtiden kommer bli en massa tomma blogginlägg om ingenting..den här orken att vilja som ändå slutar vid tanken..
det är hemskt. frågna är vad den här bekvämligheten, som smörjer mig varenda dag formar mig till`?
vad händer om ett år, eller sex månader? står man där eller har man förflyttat fötterna en aning?
vad vill man egentligen?
just nu känner jag att jag är ett med jobbet..Jag menar jobb= pengar=framtid?
elelr är det så ekvationen fungerar?
jag vill gärna resa..mer än någonsin nu faktiskt.
Men det är alltid nåt som stoppar...Mig själv, elelr det jag själv tagit mig för.
Tex. så kommer jag inte kunna lämna denna ort förens 15 september då jag preliminärt har spelat sista matchen med laget för i år. Och vart fan kan man åka i september..ursäka mig men jag är rokkie på resefronten..
Sommaren i år har varit så hemskt hemskt dålig att man funderar på hur vädret i framtiden kommer att se ut.
Den svenska sommarens annars så gröna soliga dagar har bytts ut  mot stormande skyregn!

Nej jag vill resa, om det så blir själv. Men vart reser man, och vad vill man få ut av resan. Som sagt..då jag reste sist rensade man inte något utan det man kom hem till blev ett helvete.
Men det går ju inte att fly från saker, kanske bearbeta dom på annan vy.
Nej just nu kommer inte resan tillföra nåt negativt vid hemkomsten utan bara positiv vinklar och förhoppningsvis en långtgående inspiration om vad som komma skall, vad det egentligen kommer att bli av mig.

Det finns många funderingar, och är det egentligen rätt att ta en uppehåll fårn studierna, med det jag vet nu, känns det absolut som ett Ja.(efter en diskussion på jobbet)
 
vad vill jag göra, eller snarare tillföra..för det är väl det man skall göra egentligen.
Efter några år i vårdbranschen vill jag göra nåt annat..nog för att jag vet att det alltid komemr att behövas inom vård i sig.det är inte fy skam, men jag vill nåt mer ändå.

Jag har länge funderat på snut..det är väl okey! jag vill bara bevisa att vi/jag kan fastän jag är tjej..nåt som jag strävat med tamefan sedan jag föddes. jag vet itne varför..jag är inte feminist på det sättet..snarare en naturalistisk jämlikist:P
vi är inte skapta för samma saker, eller på så vis att vi fyssiskt inte klarar av samma saker så pas enkel.För det skulle vara en lögn, det gör vi inte..men att vi inte skulle vara kapabel till saker fastän vår underlägsenhet i kroppshydda är ju till överdrift, och att håna oss.
Vi kan och jag ska bevisa det.
Föruom polis som ett framtida strå..har ja funderat på brandman dom senaste dagarna..det verkar vara ett spännande jobb samt väldigt varierande och framförallt,som tjej, en utmaning mot dom fysiska gränserna bland mansdominerande yrken.
tänka sig , där står jag med fräsig overall och bevattnar flammande kåkar..lajert!

Kommande, och närmast i dagordningen är ändå min lilla travel till farmor i helgen..som den lilla lantlolla jag är ska ja minsann ta min handväxlade husqvarna och åka till mellatjärna och fiska aborre. Kanske man då finner en del av svaren..eller kanske man finner frågorna?

Imorgon nalkas förövrigt middag i skatan hos anna-märta och lasse, i deras gemytliga lilla stuga..
det blir nog bra:)
torsdag, jobb coh träning, fredag jobb och greningen, Lördag match.
späckat schema, och när ska ja ha tid för alla..

Det är så många jag vill träffa, så mycket jag vill göra..
så lite tid som finns att fördela.

Eva t.ex ingen direkt quality time sedan studenten..
ine heller övria i klassen, linn, anna, ida, elin,mfl. alla jobbar eller har annat på kartan..det blir ju så..
sedan har vi Amir..han är hemma så fruktansvärt sällan, och inte ens nu verkar det finnas någon tid..
jag är hemsk!
Dan, han flänger o far..och det är han som säger det till mig hur sjukt dålig jag är på att upprätthålla någon sorts kontakt..
Thomas, träffade jag typ 2 gånger när han var hemma på 2 månader..och hälsat på har jag inte gjort heller.
ja det är så många som man tappar kontakten med..jag förstår att man inte har så många som ringer en själv..för stan vad dålig jag är på sånt där!
skämmestamefan!

jag vill jobba i norge, åka jorden runt, leva som aupair, göra lumpen, och plugga...


Förövrigt känner jag mig som 30 år..jag sitter snart bara o väntar på ett fast jobb så ja kan köpa bil och villa.

snurrig i kolan av allt. nu ska jag se klart på morden i midsummer, som förövrigt också är ett typiskt morsan och farsan program.

hua, vart fan är jag på väg?

/mary