Åboj!


Det är förbaskat tur att man bara behöver knappa in sina ordflöden här.
Gapar jag finns det risk att sill och annat rökt viltdjur tittar upp som gubben i lådan ur halsen på mig.
Jag har nämligen varit på julbord.

Egentligen är jag inget fan av julbord. Köttbullar och prinskorvar är ju som vardagsmat för en katt som mig.
Men med tanke på att man fick lappa upp sup-sedlarna för denna julföda så var det såklart en lite högre standard på utbudet.
Jag har fastat hela dagen och gick därför 4-5 varv runt detta jonssons- frestelseinferno. Jag var för allt i världen inte storbjuden och lastade på syltor och fiskdjur som det var den sista måltiden i världen.
Hela släkten var med och jag är faktiskt otroligt förvånad att det inte blev mer snapsar än det föga som visade sig ikväll. Det var torrt och behärskat. Det kan ju också vara därför jag slevade i mig istället då glasen var ofyllda.

Åter igen så är jag mätt och det stred mot min inre principer att lacka ur innan dessert. En hjortonpannacotta och jag svajade på stolen. Magen likt omkretsen på en kägla, höll mig sånär upprätt. Därefter började hallucigena mönster ta vid och det var julegrisar som dansade runt vedspisen.
Mäkta trevligt. Men mat har den effekten på mig.

Ikväll är det norskar som invarderar staden. (Kanske ryssar och en annan vilsen bärpolack.) Säkert skidburna även på krogen. Och norskar har pengar, det betyder att jag måste gå ut och ta del av denna cashglädje! Dessutom behöver bukinnehållet centrifugera lite i takt till musik.
Vi får se om denna lysande plan genomförs då kroppens seratonin kontra nedbrytninssystem tagit vid och jag är lika karismatisk som en pärsäck!