Gooday!

Nyss hemkommer 23 mil från Greningen.
Greningsbyn där allting kan hända. Just denna gång var det 80-årsfirande på agendan.
Jag vet egentligen inte vad man gör på 80-års kalas. Vi kan väl räkna ut att spriten inte var delaktig.
Det som jag nu i efterhand vet med säkerhet är att man ska komma med lätt undernärd kroppsform.
Farmor som för övrigt redan är ofärdig har iaf levt upp till att fikabrödet ska finnas, och gärna till flertalet grannbyar trots att hennes umgängeskrets knappt äter eller har ätit färdigt. Så att säga.

I veckor innan ska det bakas krus och doppvänligt till kaffe och påtåar.
Jag gillar egentligen såna här kalas eftersom fikabrö och variationerna är oräkbara på både en och två händer.
Sedan träffar man ju den nära släkten vilket inte är ofta. Och sedan också de som man är släkt med fast man inte vet, och de som man är släkt med fast man inte vill.



Släktträd och dylikt skulle ta en hel del tid att grena ut då alla i regel är släkt med alla, och det är ungar och tjyvnyp som frodat nya kvistar på trädet som sedan blir ett skatbo då allt tvinnas samman. Ja ni förstår. Tur att pappa försvann utom by o grannorter och spred sin säd. Så att jag nu blev som ja blev kom inte från att det blev brorsa o syrra som förmedla älskog. (Ha översseende med påspädningen!)

Oftast på dessa 80 års fester så ska det talas om vilka som dött. Eller är på väg att dö. Ett dödsbud kom samma dag faktiskt, men man tar bara en mun kaffe o pratar vidare. Det kanske är så att det accepteras och inget att älta på samma sätt då man väl är i på-plankan-fasen själv. För när en annan är (om man har tur)80 år så lär ju flertalet gamla rävar redan gett upp. Just nu skulle det kännas hemskt! Men livets gång gör sig påmind åter igen.




Jaha, tillbaka i timrå igen. Snart ska jag börja på arbetshelgen med 36 timmar plasthantering. Det känns sådär.
Det mesta känns sådär. Det rycker o knycker i allt som bör göras och allt som jag önskar göra. Det är mer det jag önskar göra som brukar vara värst. Men det är ju inte heller lika allvarligt om det inte genomförs som om det som bör/måste inte blir av!

Regnet dödade planerna på att få fart på bilprojektet. Jag vill inte göra med den överhuvudtaget! Men man måste ju göra det bästa av det sämsta ibland också. Så fort ja kommer på parkeringen brukar ja ta upp handen så jag täcker den och allt ser genast mycket finare ut. 
Men hatkärlek är väl det bästa!



slicka skita suga röv. Åter till vardagen.
 

OHOJ!

Kära dagbok
Klockan har hunnit tickat iväg till betydligt senare(tidigare?) än planerat. Har varit dödens trött sedan kvällens träning avverkades, men fortfarande håller man verksamheten igång. Måste vara ensamheten som gör sig påmind.

 Jag är ledig i exakt 3, 5 dagar till. Hittills har jag hunnit med att sparka boll på lördagen och vi vann med 17-0, obeskrivligt bra siffror. Därefter så försvann jag till glada hudik med sundinspojken och carro rullandes i hanses cheva 55a. Det regnade och var mörkt men vi hade en karrapåse samt öl som kunde hålla oss på spåret. Några varv med billy o hannas shoebox fick bli höjdpunkten, samt donken och sängen senare på morgonkvisten!

Häromdagen var moderjord hit o fick nytt hår. Ut med de gamla in med det nya. Uppskattningsvis 5-6 timmar tog det att få till ett bra arbete. Herre min je. Bakfull och sargad på en söndag fick man stå ut med arbetet. Men noggrant ska det vara!

Förutom hårinredning kan ja nu med gott samvete börja riva i inredningen i lägenheten. Äntligen är kontraktet signerat, såhär ett år efter inflytt. Men ingen är gladare än ja.

På torsdag fyller farmor 80 år! Helt otroligt med hennes läkarjournal och lastbilsflak till medecinering. Ja hon gör ett djävla bra jobb min bondkäringa till farmor! Så ja ska upp och styra med tårta på hennes dag.

Appropå björn så har jakten tilltagit. Jag drömde om björnar bara därför antar jag...

*Hemma i farmorsbyn befanna ja mig. Lätt vind och perfekt dag för avlossning. I källbacken som tar mig till södra greningen går jag lunkandes. Bakom mig dyker två välpälsade luffsar till grizzly upp och jagar in mig i skogen. Vi dyker ner i nå snår och jag tror nu att lucifer hänger över min axel. Jag får någon i sammanhanget opassande fundering, då de antingen inte upptäcker mig trots att de jagat mig.
-Var kommer ni ifrån?
- Vi kommer från England! Därefter jagar de ikapp mig alt flydde vidare, då resterande av jaktlaget står mitt i
backen och börjar skjuta maskingevär efter dem. På håll se ja de fly! Mina englandsbjörnar..*



piss out