Jag har varit vaken hela natten.
Jag visste väl att dom där tabletterna inte fungerade, min kropp går inte att luras med preparat
tydligen.

Det känns bättre idag.
Vem är jag som ska gråta mig svullen och förstörd?
Nej.
Det är jag som ska hålla hoppet vara stark och berätta hur bra allt kommer bli.
Så nu ska jag göra det.
Försöka, men ibland brister det.

Allt är tillbaka ¨på "ruta ett " igen.
Kissi är i Umeå, Lisa är hemma, snart tillsammans med fredrik
Här sitter jag, som den ensamvarg man är och laddar hem barnfilmer
och klassiker som ska få mig att må bättre.
Det blir det nog snart.

I helgen har vi planer att åka till kära farmor. Det ska bli skönt.
Från sängliggandes till otaliga mission från morgon till kväll.

Jobbsökandet står på sträng paus. Nu tar jag paus från jobbsökandet.

Kanske ska jag försöka hitta duschen, jag har gömt mig bra länge.