HALLO!

fy fan vad det blir dammigt när man inte är här alltför ofta.
Som sagt så har mitt intresse för bloggerier svalnat av lite där ett tag. Mest för att jag inte har nåt direkt mål med det, mer än att tömma skallen på massa skit..
Ja har ju inga direkt stammisar som följer varje litet steg jag tar, sedan att ranka mig som toppbloggers ligger inte heller i mitt intresse.

I vart fall så har jag,  till synes, återvänt från norge. Resan som slutade innan den börjat. Men jag är ändå glad att jag åkte. Många erfarenheter, bra och dåliga.

Det sämre måste väl vara att pengarna sitter fast i norge. Äckligt jobbigt.
Men det ska lösa sig. Farsan har i annat fall sagt att han ska åka dit o ge dom på käften om jag inte får dem. känns ju betryggande. Det enda positiva är väl att jag inte kan spendera dom.

Jag är så rastlös att jag går sönder. Det spritter i hela kroppen. Och ja! ja hade sprungit livet ur mig om jag kunnat. Men dessvärre sitter vänsterfossingen i en klump gipsgegga framöver.

Det kliar.

jag ska försöka se så positivt som möjligt på min skada, mitt handikapp, retard! men det är såååå svårt.

Varje gång någon säger nåt positivt så blir ja bara förbannad. kanske låter egoistiskt, men det är så det känns just nu.

Varje dag är den andra lik, ligger i sängen i högläge, ser på gamla evighetsserier som gnager sig vidare på en helt värdelös intrigerfylld story. Man vill spy. BAra att föda mig själv är rejällt slitsamt.

I dont like what Ive become.

Å andra sidan får man väl se det som en rejäll paus i min tillvaro. Jag kanske har för mkt att göra? det här var kanske ment to be, så man får ta tag i saker. Men vafan, jag hade ju allt så bra planerat, jobb inom kort, träna, umgås med mina vänner osv. det var bra..delmål på vägen liksom.

What to do now? just nu får ja ta varje timme i taget, nåt som jag inte är van vid.

Längtar som mest tills ja får gipsa om och ta stygnen, en bit på väg så att säga.(kissi som lärt mig detta)
-bli frisk kvinna, innan du tar dig för nåt mer!

JA kissi JA.

okej, jag kan inte hålla mig från långsiktiga planeringar..jag behöver det, för att ta mig vidare--
hmm..detta år, ska ja verkligen ta mig utanför sveriges gränser. Unna mig en utlandsresa för att koppla av.
För enligt min läkare, kommer ja nog inte kunna spela nå mer boll i år. Detta blir det första vilan på 13 år för mig.

Nu ska ja försöka hitta på nåt skoj att fördriva tiden..kanske läsa den där boken som annars bara ligger o skräpar.

På återseende ( nu när tiden finns)

/MURIEL