Om ca en halvtimme kommer min lilla kurra ligga på operationsbordet. (om hon får plats).
Bror kom hit för en tag sedan och vi hade en Hejdå-stund. Jag är flamberat röd i ansiktet, oljig i ögonen och svettas som aldrig förr. Jag är rädd att jag kommer tappa fattningen när jag väl är på vetrinärsmottagningen, och då det är dags för sprutan brottar jag ner insomningstanten och flyr med S till hemlig ort!
Nej detta är ett obeskrivligt elände.
Jag önskade jag hade mindre hjärta, använder älgstudsarn och avrättar henne på bakgårn hos farmor istället. Tyvärr så fungerar jag inte så.
Dessutom är det helg på intågande, dåliga veckodagar att se svart och sörja.
Nej nu ska ja gå och förklara för kisse att det inte är så farligt på andra sidan. Uppsjöar av mat, släkt och vänner säkert flertalet papperskorgar hon kan fördärva.