känsla

Ibland när det gäller olika saker, vill man att det ska framföras på rätt sätt för att få den mest tänkbara känsla som
saken nu kan ge.

Jag försökte framkalla detta fenomen, en film som får mig att näst intill att ömsa gåshuden på mina lemmar,
åtminstone färga av det på min far.
Det gick sådär.
Jag var exalterad. En förhoppning att han skulle få samma grepp om känslan som mig.
(perfekt ljud, soffa, tilltugg etc.) dännispakätä
Han fick inte det.

Det är såna gånger jag blir förbannad! Det blir som en sorts sexårings trots över hela grejen.
Jag blir stressad, det kliar överallt och hjärnan spränger av frågetecken över detta förståndshandikappade beteende.
Jag brann av.

Jag samlade mig och försökte igen.

Jag kände harmoni.

Pappa suckade, hostade, snörvlade..och somnade!
Myrhjärna.
Vi kan snabbt konstatera att något såsom poetiskt tänkade eller
känslomässigt grepp om saker, inte existerar i min fars hillbillyhjärna.


Nej men jag får oftast panik när saker inte blir som jag föreställt dem.
Jag har ett scenario, som inte får rubbas.
Ibland gör det ju de, även fast jag/ eller någon annan faktiskt varit delaktig i det.

Ett exempel av en imagination som gick vägen.;
Min  home-coming-överraskning till mor;
Det var utträknat i detalj. Mötesplatsen, miljön, tidsaspekten, reaktionen.
Jag kan verkligen bli gravt iriiterad om saker inte blir som jag föreställt dem.

vilket överarbetat inlägg.
Nu krävs snabb korrigering. 
 ytliga bilder.
Godnatt folks!
                             
glad tall                                         bultar                                              murst



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!