Hej alla monsterdiggare!

Ännu en dag av socail avhållsamhet..min säng är min vän, min teve gör mig levande etc.
Jag har inte varit ute på snart 5 dagar..något som gör mig lite rädd!

Något som också skrämmer mig är denna överproduktion av unga föräldrar.
Av en händelse blev jag medlem på familjeliv. Enbart för att följa/spana på en av mina bekantas framtid som ung mamma. Förstå mig inte fel, jag anser inte att det är dåligt att vara en ung förälder, vad vet jag. Men av det man snappat upp under alla år så bör man ha lite kött på benen. hm..åter till tråden

Det bevisar sig att nästan hälften av dom som är i någon form av bekantskapskrets numer vigt sitt underliv till ett växande inferno. Det är barnsparkar vartän jag tittar. Jag blir likblek av bara tanken. Tanken att säkert fler än 50 % inom loppet av 3 år ev, inte kommer att vara det perfekta paret längre. Den eviga kärleken tynar bort och resultatet blir ett barn som får uppleva livet som en vante mellan sina föräldrar. Tell me about it, jag är en av dom.

Ändå verkar idén av att bli mamma och pappa ganska spännande. Det är ju faktiskt många hjältar som klarat av mamarollen som fjorton år.. Jag undrar jag hur min unge hade utformat sig som?
En liten spinkig, envis sak, som skriker lika hest som Tina turner? Springer som en iller och äter i sig alla möjliga kemikaler? Nej det kan liksom aldrig bli bra.
Jag får helt enkelt vänta..bara tanken gör mig livrädd.

Nej det här babyboom tjaffset är för mig ett minne blott. Dock hoppas jag för allt i världen att ,dom unga föräldrarna som ivrigt väntar på deras skrikande maskiner, får ett fantastiskt liv tillsammans med  varandra. En symbios av bajs, kräkningar, kolik och speldosor..
happyeverafter

Över och ut /muriel tha child expert